Vi bestämde ett datum och åkte ut till deras sommarställe och fotograferade och jag tänkte att det är så här en ska ta bilder på barn; i deras rätta element. På ett välkänt sommarställe där fötterna känner stenarna och barnet vet var både krattan och håven finns. Och det med ett päron i handen. 

Det är ju ett sånt mervärde i att kunna laga mat eller fika på det som finns att få och hitta ute i naturen. Vår rabarber har av husets tidigare ägare blivit planterad under vinbärsbusken och mår inte jättebra. Den tynar bort mer för varje år som går och vi borde ta tag i att flytta på den. Tills det går vi till våra vänner som badar i rabarber och får lite. Igår bakade jag rabarberpaj. 

Eftermiddagen firades på Lidström och Nyberg. Det var dags för ännu en unconference; ett fint sätt att avsluta fredagen och veckan på. 

För nån vecka tillbaka styrde Clara och Annakarin ihop ett event på vårt kontor och bjöd i Cyberphoto och Canon och en hoper influencers som befinner sig i krokarna. Samtidigt firades att Barnens stora kokbok kommit ut. Jag funderade som fotograf. Kvällen såg (bl.a.) ut så här ur mitt perspektiv: 

Idag träffades det några kvinnor korta #frukostfrämjandet hos Soraya. Jag har sett många bilder från hennes hem, men väl där blev jag alldeles matt av alla finheter. Soraya har en fingertoppskänsla och talang för inredning som jag sällan har sett maken till. 

En dag i januari gifte sig Beatrice och Connor i Umeå och jag fick vara med som fotograf. Beatrice och jag hördes bara nån vecka innan; ibland är det inte krångligare än så!